Jullov??

Julefrid? Det är knappast något jag kan påstå att jag känner... Hela livet e uppochner utan någon sorts insikt i vad som kommer hända sen... Jag börjar känna mig rastlös... Vill att någonting ska hända så att man slipper tänka på de som faktiskt händer... Längtar till nyår... Hoppas att någon tar med sig en såndär fjantig ölhatt så slipper jag anstränga mig för att få i mig spriten mellan raderna om hur dumma män är! Ååh! Varför kan inte bara saker o ting flyta på som för alla "de lyckliga paren" ... AS! Kanske skulle man sluta lura sig själv... Men hur fan gör man de? Jag tror att den där Amor är en blåögd, naiv liten fjant som borde hållas fängslad i en mörk liten håla, utan mat o vatten tills man kanske är redo att släppa ut honom....

...Nä.. jag e inte alls bitter...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0